punkt 2. Min första kärlek
Min första kärlek var andreas.Vi var tillsammans ganska länge, fast tiden spelade ingen roll för oss.
Han var allt en pojkvän ska vara. Han var snäll, rolig och visade att han tyckte om mig.
Mitt favorit minne från 'våran' tid är nog när andreas, jag, viktor och melanie(som var våra bästa kompisar, och dom var också tillsammans) satt i ett rum och gömde oss från våra andra vänner.
Jag och melanie satt bredvid varandra och viktor och andreas satt mittemot oss.
Det var mörkt och det var sådär läskigt spännande som det är när man vet att man kan bli upptäckta när som helst.
I alla fall, vi räknade alla till tre, och på tre så pussades vi.
Jag och andreas, melanie och viktor. Det var den bästa tiden i mitt liv hittills.
Jag var tillsammans med en äldre och mognare kille, livet lekte.
Jag var fyra, han var fem.
Det är historien om min första kärlek.
Okej, om jag ska vara ärlig så kommer jag inte ens ihåg om han hette andreas eller inte.
Jag kommer bara ihåg att han var min dagisfrökens son. Men vi var faktiskt tillsammans, och vi satt och pussades i ett mörkt rum.
Fast vi satt ju och fnittrade i tjugo minuter efter varje gång men ändå.
Haha nej men seriöst nu.
Jag har aldrig varit kär.
Så jag har tyvärr ingen historia om hur det var jag och min första kärlek mot världen, eller om hur min första kärlek var otrogen och lämnade mig heartbroken.
Tro inte att jag är en hjärtlös liten fitta nu. Även om jag aldrig varit kär så har jag ju självklart gillat killar mer än vänner eller vad man ska säga.
Men har aldrig upplevt det där pirret i magen eller känslan av att just honom vill jag vara med.
Ni vet, den där filmkärleken som alla vill uppleva? Och som nästan ingen upplever på riktigt men kan inte erkänna det för alla andra. Utan dom har en kärlek som inte är lika 'magisk' utan rätt så tråkig helt enkelt. Eller vad vet jag.. AJA nu blev det en massa skitsnack som inte ens hör till ämnet känns det som.
I alla fall, första kärleken, bra eller dålig, det har jag inte fått vara med om.
Ni vet, den där filmkärleken som alla vill uppleva? Och som nästan ingen upplever på riktigt men kan inte erkänna det för alla andra. Utan dom har en kärlek som inte är lika 'magisk' utan rätt så tråkig helt enkelt. Eller vad vet jag.. AJA nu blev det en massa skitsnack som inte ens hör till ämnet känns det som.
I alla fall, första kärleken, bra eller dålig, det har jag inte fått vara med om.
Inte än.
Jag har väldigt svårt att släppa in folk på det sättet, att slappna av och vara mig själv. Att bli så sårbar.
Jag vet att jag låter otroligt klyschig nu igen, men vad ska jag säga? Vet inte hur jag ska kunna förklara det på ett bättre sätt.
Jaja, men min tragiska lovestory kommer väl.
Eller vem vet, min första riktiga kärlek kanske blir min enda?
Haha, aja nu fick ni den efterlängtade punt två i alla fall.
Tänkte först säga att ni får punkt tre imorgon, men vill inte lova någonting eftersom jag troligtvis inte kommer hålla det.
punkt 1. Presentera mig själv
Jag heter Mikaela Alexandra Theresé Carlström och är född på Huddinge sjukhus den 22 juli 1993.
Jag räknas nog som lång vilket inte gör mig ett dugg eftersom jag är rätt nöjd över min längd. När jag har allt hår uppsatt ser mitt huvud jätte litet ut eftersom jag har rätt så breda axlar. När jag drar in magen kan man räkna mina revben och om jag trycker ut magen (säger man så?) så ser det ut som att jag är gravid, men när jag är normal har jag ingen tvättbräda direkt men inte heller några riktiga 'love handles'.
Skulle man ta bort hälften av mina lår skulle jag se underviktig ut men normalt är dom helt okej. Inte dom fastaste men inte heller fläskberg. Jag har uppåt näsa och lite kinesögon. Jag har små öron vilket jag tycker är rätt gulligt. Ingen dumbo här inte. Även om dumbo är söt.
Mina överarmar är alldeles för stora jämfört med mina underarmar, men det går att leva med. Jag har precis som öronen, små händer. Mina fingrar är lite småmulliga och inte helt klart dom finaste. Så för att sammanfatta är jag en helt normalt byggd tjej med ett perfekt bmi och trivs bra med hur jag ser ut idag. Även om jag aldrig riktigt brytt mig över hur jag ser ut.
Jag har aldrig varit en hälsosam och sportig tjej eftersom jag i stort sett skiter i vikten och hälsan om jag ska vara ärlig. Har prövat en del sporter men det var inget för mig. Jag stannar hellre hemma och läser. Vilket jag älskar att göra, och har gjort ända sen jag lärde mig att läsa. Vilket är något mina vänner gärna påpekar 'ge mikaela en bok så håller hon sig glad och sysselsatt' 'men gå och läs mikaela', är några av kommentarerna jag får höra ständigt. Men jag vet att dom älskar mig ändå.
Jag får höra av mina vänner att jag är en arg tjej, haha. Vilket kanske stämmer, jag har en tendens att bli lätt irriterad och förstorar saker och ting. Men det är något jag jobbar på.
För jag är rätt ofta arg eller irriterad och det mår ingen bra av, speciellt inte jag själv.
Men ni ska inte tro att jag bara är arg, är inte värsta bitterfittan liksom. Jag har ju mina glada stunder också..
Jag har världens tråkigaste humor vilket resulterar i att jag skrattar åt och tycker det mesta är roligt.
Jag är också väldigt skadeglad, och kan inte hålla mig om någon halkar eller något i den stilen. Alltså jag står ju inte och skrattar om folk bryter benen, men kom igen.. vem skrattar inte om någon halkar? det ser ju så sjukt roligt ut!!
Jag är en expert att påbörja saker som jag aldrig slutför. Jag har ett antal noveller och bilder som bara är halvfärdiga. Har även en massa idéer på saker jag vill göra men orkar aldrig göra något åt saken.
Jag tror att jag är en rätt så bra lyssnare, jag vet oftast inte vad jag ska säga om någon kommer och pratar problem med mig. Men lyssnar gör jag. Fast vem vet, folk kanske tycker jag är världens sämsta lyssnare?
Jag vet inte riktigt om jag ofta pratar om mina problem, när jag försöker tänka på det så får jag verkligen ingen uppfattning om gör jag det eller inte.. vilket kanske är ett tecken på att jag ofta pratar om mig själv?
Nej men gud, om jag gör det så hoppas jag verkligen att folk säger ifrån. Jag vill inte vara en sån där irriterande 'vän' som börjar prata om sig själv så fort någon kommer och behöver tröst. Ett uppmärksamhetsoffer typ..
Nej men har blivit bättre på senaste år att prata om mina egna problem. Förut hade jag väldigt svårt att öppna mig för folk. Även mina vänner, men nu är det inga problem. Självklart finns det saker som jag håller för mig själv men oftast pratar jag med mina vänner om det är något jag är ledsen över.
Ända sen jag var liten har jag varit väldigt framåt och inte varit rädd för att göra någonting. Men det har ledsamt nog ändrats dom senaste åren. Jag har blivit mer tillbakadragen(som amy så snällt påminnde mig om att det hette.. hehe innåtdragen..) och blyg. Vilket leder till att jag blir dryg.
Vill verkligen ändra på det men vet inte hur. Men när jag känner mig trygg i en situation pratar jag på som bara den, ofta om helt ointressanta saker. Men jag är rolig att umgås med ändå. Hoppas jag.. haha.
Jag gillade personen jag var för några år sen mer än vad jag gör om den jag blivit idag. Men det är mycket pga att jag blivit så blyg och osäker i vissa situationer. Men eftersom jag mognat otroligt mycket dom senaste åren och 'lärt känna mig själv' (gud så klyschigt) på riktigt så måste jag nog säga att jag är helt okej som person ändå. Skoja, jag är bäst förfan.
Men nu finns det inte så mycket mer att säga..
Förutom att min favorit färg är röd, mitt favorit djur är lejon och jag lyssnar på i stort sett all musik?
Gud vad folk måste tycka att jag är intressant.....
Haha aja, det här var min presentation om mig själv.
Och jag hoppas verkligen att ni förstår att det här är ganska oseriöst. Jag är helt ärlig i det jag skrivit men eftersom jag är galet trött och på ett riktigt damp humör så spårar det kanske lite? En aning bara.
Jävlar vad långt det blev förresten. Ni som orkar läsa förtjänar ju fan ett pris!
Jag räknas nog som lång vilket inte gör mig ett dugg eftersom jag är rätt nöjd över min längd. När jag har allt hår uppsatt ser mitt huvud jätte litet ut eftersom jag har rätt så breda axlar. När jag drar in magen kan man räkna mina revben och om jag trycker ut magen (säger man så?) så ser det ut som att jag är gravid, men när jag är normal har jag ingen tvättbräda direkt men inte heller några riktiga 'love handles'.
Skulle man ta bort hälften av mina lår skulle jag se underviktig ut men normalt är dom helt okej. Inte dom fastaste men inte heller fläskberg. Jag har uppåt näsa och lite kinesögon. Jag har små öron vilket jag tycker är rätt gulligt. Ingen dumbo här inte. Även om dumbo är söt.
Mina överarmar är alldeles för stora jämfört med mina underarmar, men det går att leva med. Jag har precis som öronen, små händer. Mina fingrar är lite småmulliga och inte helt klart dom finaste. Så för att sammanfatta är jag en helt normalt byggd tjej med ett perfekt bmi och trivs bra med hur jag ser ut idag. Även om jag aldrig riktigt brytt mig över hur jag ser ut.
Jag har aldrig varit en hälsosam och sportig tjej eftersom jag i stort sett skiter i vikten och hälsan om jag ska vara ärlig. Har prövat en del sporter men det var inget för mig. Jag stannar hellre hemma och läser. Vilket jag älskar att göra, och har gjort ända sen jag lärde mig att läsa. Vilket är något mina vänner gärna påpekar 'ge mikaela en bok så håller hon sig glad och sysselsatt' 'men gå och läs mikaela', är några av kommentarerna jag får höra ständigt. Men jag vet att dom älskar mig ändå.
Jag får höra av mina vänner att jag är en arg tjej, haha. Vilket kanske stämmer, jag har en tendens att bli lätt irriterad och förstorar saker och ting. Men det är något jag jobbar på.
För jag är rätt ofta arg eller irriterad och det mår ingen bra av, speciellt inte jag själv.
Men ni ska inte tro att jag bara är arg, är inte värsta bitterfittan liksom. Jag har ju mina glada stunder också..
Jag har världens tråkigaste humor vilket resulterar i att jag skrattar åt och tycker det mesta är roligt.
Jag är också väldigt skadeglad, och kan inte hålla mig om någon halkar eller något i den stilen. Alltså jag står ju inte och skrattar om folk bryter benen, men kom igen.. vem skrattar inte om någon halkar? det ser ju så sjukt roligt ut!!
Jag är en expert att påbörja saker som jag aldrig slutför. Jag har ett antal noveller och bilder som bara är halvfärdiga. Har även en massa idéer på saker jag vill göra men orkar aldrig göra något åt saken.
Jag tror att jag är en rätt så bra lyssnare, jag vet oftast inte vad jag ska säga om någon kommer och pratar problem med mig. Men lyssnar gör jag. Fast vem vet, folk kanske tycker jag är världens sämsta lyssnare?
Jag vet inte riktigt om jag ofta pratar om mina problem, när jag försöker tänka på det så får jag verkligen ingen uppfattning om gör jag det eller inte.. vilket kanske är ett tecken på att jag ofta pratar om mig själv?
Nej men gud, om jag gör det så hoppas jag verkligen att folk säger ifrån. Jag vill inte vara en sån där irriterande 'vän' som börjar prata om sig själv så fort någon kommer och behöver tröst. Ett uppmärksamhetsoffer typ..
Nej men har blivit bättre på senaste år att prata om mina egna problem. Förut hade jag väldigt svårt att öppna mig för folk. Även mina vänner, men nu är det inga problem. Självklart finns det saker som jag håller för mig själv men oftast pratar jag med mina vänner om det är något jag är ledsen över.
Ända sen jag var liten har jag varit väldigt framåt och inte varit rädd för att göra någonting. Men det har ledsamt nog ändrats dom senaste åren. Jag har blivit mer tillbakadragen(som amy så snällt påminnde mig om att det hette.. hehe innåtdragen..) och blyg. Vilket leder till att jag blir dryg.
Vill verkligen ändra på det men vet inte hur. Men när jag känner mig trygg i en situation pratar jag på som bara den, ofta om helt ointressanta saker. Men jag är rolig att umgås med ändå. Hoppas jag.. haha.
Jag gillade personen jag var för några år sen mer än vad jag gör om den jag blivit idag. Men det är mycket pga att jag blivit så blyg och osäker i vissa situationer. Men eftersom jag mognat otroligt mycket dom senaste åren och 'lärt känna mig själv' (gud så klyschigt) på riktigt så måste jag nog säga att jag är helt okej som person ändå. Skoja, jag är bäst förfan.
Men nu finns det inte så mycket mer att säga..
Förutom att min favorit färg är röd, mitt favorit djur är lejon och jag lyssnar på i stort sett all musik?
Gud vad folk måste tycka att jag är intressant.....
Haha aja, det här var min presentation om mig själv.
Och jag hoppas verkligen att ni förstår att det här är ganska oseriöst. Jag är helt ärlig i det jag skrivit men eftersom jag är galet trött och på ett riktigt damp humör så spårar det kanske lite? En aning bara.
Jävlar vad långt det blev förresten. Ni som orkar läsa förtjänar ju fan ett pris!
varför inte
tänkte, what the hell. varför inte slå på stort och göra som alla andra för en gångs skull och sluta vara så jävla annorlunda och speciell?
och ja. jag var ironisk. jag är så jävla tråkig och ospeciell och verkligen inte annorlunda.
och ja. jag var ironisk. jag är så jävla tråkig och ospeciell och verkligen inte annorlunda.
nu kör jag också på den här jävla listan. får se hur många punkter jag gör innan jag tröttnar.
hur många gissar på tre?
punkt 1. Presentera mig själv
punkt 2. Min första kärlek
punkt 3. Mina föräldrar
punkt 4. Det här åt jag i dag
punkt 5. Vad är kärlek?
punkt 6. Min dag
punkt 7. Min bästa vän
punkt 8. Ett ögonblick
punkt 9. Min tro
punkt 10. Det här hade jag på mig i dag
punkt 11. Mina syskon
punkt 12. I min handväska
punkt 13. Den här veckan
punkt 14. Vad hade jag på mig i dag?
punkt 15. Mina drömmar
punkt 16. Min första kyss
punkt 17. Mitt favoritminne
punkt 18. Min favoritfödelsedag
punkt 19. Detta ångrar jag
punkt 20. Den här månaden
punkt 21. Ett annat ögonblick
punkt 22. Det här upprör mig
punkt 23. Det här får mig att må bättre
punkt 24. Det här får mig att gråta
punkt 25. En första
punkt 26. Mina rädslor
punkt 27. Min favoritplats
punkt 28. Det här saknar jag
punkt 29. Mina ambitioner
punkt 30. Ett sista ögonblick
jag gör till och med en ny kategori och döper den till 'listan' så att alla som vill veta ALLT om mig lätt kan hitta de olika punkterna och läsa allt roligt jag skriver för varje punkt.
JAG KISSAR NÄSTAN PÅ MIG FÖR ATT JAG BLIR SÅ EXALTERAD!!!!
fan vad jag behöver sova.
ni får första punkten imorgon eller någonting.
stay tuned for more fun
jag upprepar, jag måste verkligen sova. i'm acting all crazy ju!
GODNATT
JAG KISSAR NÄSTAN PÅ MIG FÖR ATT JAG BLIR SÅ EXALTERAD!!!!
fan vad jag behöver sova.
ni får första punkten imorgon eller någonting.
stay tuned for more fun
jag upprepar, jag måste verkligen sova. i'm acting all crazy ju!
GODNATT
